Digital medborgardialog – varför?


Medborgardialog är ett samtal med medborgare, där kommunen eller regionen visar förtroende och vill lyssna till åsikter och förslag.

Den här artkeln skrev vi efter att flera kommuner sagt - berätta mer, ge oss argumenten! Artikeln är lång - du kan ladda ner den som PDF i rutan till höger

Medborgardialog är komplext. Ett sätt att förtydliga och göra begreppet lättare att förstå är att använda delaktighetstrappan - som har sitt ursprung i USA (Arnstein, Sherry R. "A Ladder of Citizen Participation,"July 1969).

SKLs rekommendationer för medborgardialog utgår just ifrån delaktighetstrappan. Den gör det enklare att hålla isär och synliggöra olika nivåer av dialog.

  • Information – för att överhuvudtaget kunna vara delaktig krävs information, dvs fakta, verksamhet och resultat.
  • Konsultation – innebär att medborgarna får möjlighet att ta ställning till ett antal alternativ som kommunen tagit fram.
  • Dialog - medborgaren får en möjlighet att möta andra och samtala. Utgångspunkten är att alla ska få föra fram sin åsikt och argumentera för sin syn och att man inte behöver komma till konsensus.
  • Inflytande - här är medborgaren med i en utvecklingsprocess som tar fram underlag till politiska beslut - från vitt papper till färdigt förslag. Ofta sker detta under en längre tid.
  • Medbeslutande - den representativt valda församlingen delegerar ansvar till nämnd/styrelse där delegaterna inte är partivalda utan valda som enskilda personer

Varför indelning i 5 nivåer?

Om man kommunicerar ut en nivå men i verkligheten arbetar på en annan kommer det inte att fungera!

Om kommunen t ex kallar till ett dialog-möte och sen enbart lämnar information, kommer troligen delar av mötes-deltagarna att bli irriterade och tappa en del av sitt förtroende för processen. Om man kallar till dialog måste ämnet vara påverkningsbart!

Fysiska eller digitala möten?

Kommuner har en lång tradition av fysiska möten. Man kallar invånare till ett dialogmöte i Folkets Hus och lyssnar till deras röster. Eller så går kommunens politiker och tjänstemän ut i köpcentrat och samlar in synpunkter. Man tar emot pappersbrev med åsikter och förslag.

Internet och digitaliseringen ger oss motsvarande möjligheter – men med den stora skillnaden att deltagarna kan sitta hemma och delta, antingen i realtid (som i en chatt eller ett videomöte) eller när de själva tycker de har tid, i diskussionsforum, digitala enkäter, e-post eller andra mötesplatser.

De digitala möjligheterna används fortfarande i ganska låg omfattning i Sverige. De kan inte ersätta inte fysiska möten, men de kan definitivt komplettera, med en rad fördelar.

Det digitala mötets fördelar

De kommuner vi talat med och som använder digital medborgardialog, säger att de möter helt andra grupper av medborgare än vid fysiska möten. I digital medborgardialog är det t ex vanligare med barnfamiljer, kvinnor och ibland ungdomar – grupper man inte i lika hög grad når i fysiska möten.

En del digital medborgardialog gör det betydligt enklare att föra dialog på flera språk. Det är särskilt viktigt för de kommuner som är förvaltningsområden för våra 5 minoritetsspråk men också för dem som vill lägga särskild tonvikt vid språk som talas av vissa invandrargrupper.

Digitala möten kan därför bidra till kommunernas arbete med jämställdhet, jämlikhet och mångfald.

Det är tidsbesparande med digitala möten. I diskussionsforum kan man skriva när man har tid, även om det är mitt i natten. I en chatt som äger rum vid ett bestämt tillfälle, slipper man restid - i många fall längre än själva sammankomsten. I chatten kan man gå ifrån, göra något annat, komma tillbaka, se vad som sagts och sen fortsätta och delta.

Ibland är det enklare att skriva. I ett diskussionsforum finns det gott om tid att fundera innan man formulerar sig. Betänketid ger bra resultat. Att snabbt formulera frågor och åsikter vid ett fysiskt möte är inte lätt. Ibland är det lättare vid datorn.

Blyga personer – får ett bättre genomslag. De som tycker det är svårt att stå framför en grupp och tala får det betydligt enklare att formulera sig utan grupptryck från de andra i rummet.

Ur kommunens synvinkel har digitala medier en stor fördelar – allt finns skriftligt! Det behövs inga sammanfattningar där en sekreterare formulerar ungefär vad som diskuterats. Allt finns kvar för analys.

Att man sen når ut till grupper man inte nått tidigare är naturligtvis också en fördel.

Att tänka på

Det finns några saker att tänka på som i o f s gäller alla former av dialog, men särskilt digital dialog:

Vad går att påverka?

Om man bjuder in sina medborgare till dialog måste det vara tydligt vad som går att påverka och vad som inte går att påverka.

Diskussioner måste ledas

Led diskussionerna också i en digital miljö. I ett fysisk möte är det svårt att tänka sig att mötesledaren säger:

”Välkomna, här är lite informationsmaterial, ni kan väl läsa det och sen komma fram till vad ni tycker. Jag kommer tillbaka vid 16-tiden och lyssnar på vad ni kommit fram till”.

Men i en digital miljö, i t ex ett diskussionsforum är det inte alls ovanligt att diskussionerna inte leds av någon alls. Då brukar en av två saker hända: någon ”kidnappar” diskussionen och driver sin agenda eller så rinner allt ut i sanden. Att leda digitala möten är lika viktigt som att leda fysiska möten.

Återkoppla

Deltagarna bjuder kommunen på sin tid, sin kunskap och sina tankar. Då måste kommunen återkoppla, berätta hur medborgarnas insatser hanteras och vad som händer med det, inom en rimlig tid.

Tänk på att medborgare och kommun inte alltid är överens om vad som är en rimlig svarstid – tala om det, berätta när något kommer att hända.

Ekonomi

System för Medborgardialog är inte särskilt kostsamma, men de kan ge stort resultat för pengarna. Några exempel:

E-förslag

Många kommuner har gått in i medborgarförslag. En snittkostnad per förslag oavsett beslut, är ca 15 000:-. Om en kommun får in 70 förslag om året blir kostnaden ca 1 miljon kronor per år.

Om kommunen istället (eller som komplement) erbjuder e-förslag som alternativ och man får in lika många förslag blir kostnaden ändå väsentligt lägre. Det beror på att man inte behöver hantera alla inkomna förslag.

I e-förslagssystem brukar 15-20% av förslagen gå vidare in till berörd politisk nämnd för beslut. Det innebär att hanteringskostnaden blir 160 – 210 000:- istället för en miljon. Till det kommer en årlig kostnad för drift och support på ca 40-50 000:-

Totalkostnaden blir 260 000:- istället för 1 000 000:-, en besparing på 75%.

Chatt

Om man vill genomföra en chatt några gånger per år, blir kostnaden per chatt ungefär 10 000:- per gång. Dvs det motsvarar vad en lokal, kanske med lite kaffe kostar.

En Dala-kommun genomförde en chatt med 150 personer i chatten, vilket blir en kostnad på 65:-/deltagare.

Andra system

Kostnaderna för diskussionsforum, medborgarbudgetsystem mm ligger i storleksordningen 50 000:- för första uppsättningen och sedan 40 000-50 000:- per år.

Multikanalstrategi

Digitala kanaler för medborgardialog är kraftfulla. Men det är viktigt att komma ihåg att de inte ersätter, utan kompletterar, de kanaler som redan finns. Olika målgrupper, kräver olika kanaler och olika mötesplatser.

En del moderna mötesplatser är digitala.

Litteraturtips

SKL har mycket information om medborgardialog. I dialogguiden.se har man samlat många kommuners erfarenheter om metoder och tillämpning.

Skapad av: Hillar Loor, Senior Partner
© Enbart text: CC BY-SA
© Verket som helhet: CC BY-ND